Det här med att döma andra människor! Det är så otroligt intressant!!!
Eftersom jag väljer att vara hyfsat "offentlig" i mina intentioner att inspirera andra genom mina klasser, genom mina blogginlägg, bilder o.s.v blir det också att folk ofta dömmer mig. Det är något jag har fått lära mig att leva med. Det kan vara rätt tufft ibland. Brinner man väldigt starkt för något så blir man både hyllad och kritiserad. Jag tycker forfarande att drivkraften att vilja förmedla det som inspirerar mig är starkare än den negativa sida jag får uppleva i form av "dömande åsikter".
Jag är definitivt inget helgon som aldrig dömmer någon. Jag tänkte precis på detta på stranden idag. Hur svårt är det inte att titta på vissa människor utan att "döma" dem. Man tittar på storlek, längd, sällskap, ansiktsuttryck, kläder mm och tänker automatiskt en massa saker så som "åh tänk den där stackars lilla gamla mannen som verkar ha så ont och verkar så olycklig är helt ensam". Istället borde man tänka "åh där går en man" och that's it. Jag vet ju inte hur gammal han är, om han känner sig liten, om har ont eller om han är olycklig.... Vem är jag att döma?
Många spenderar timmar med att läsa böcker eller information om allt från maskiner till kroppar och m.m. Jag spenderar otaliga timmar varje dag på att utveckla mitt beteende och mina tankar och försöker bl.a. att i så lite mån som möjligt döma andra. Det är galet svårt men oerhört intressant att titta på och framförallt givande att träna på.
Tänk dig själv varje gång vi säger något om någon annan! Hur den är, vad den gör eller hur den beter sig. Vem är jag att döma någon annan? Vad vet jag om denna persons bakgrund och liv just nu? Och framförallt, vad tillför det om jag har åsikter eller tankar om denna personer om jag inte säger det direkt till den personen?
Jag tänker ofta på vad vi får lära oss i skolan. Vi ägnar tusentals timmar på det som varit så som historia men ingen lär oss i skolan hur vi skulle kunna bete oss och tänka för att vi ska få ett bättre samhälle och värld? En sådan enkel sak som att låta barnen "beskriva" ett par människor som går från A till B utan att lägga in egna värderingar och dömande? Skulle inte det vara otroligt givande att lära varje individ?
Jag skulle kunna skriva en bok om detta ämne men jag tänker avsluta med ett par meningar.
Snälla, tänk dig för innan du säger eller tänker något dömande om någon annan människa. Tänk på vad det skapar för energi inom dig och vad du sänder ut för energi till den du uttalar det till. Om någon annan dömer någon annan inför dig, hjälp dem att komma till andra tankar. Kanske fråga "vad är det som får dig att uppleva så eller reagera så starkt"? Du kan göra skillnad i denna värld genom att ta ansvar för dina tankar och ord.... Låt oss göra denna värld mer positiv tillsammans ❤️❤️peace ✌️
Tror att det här med att döma andra människor är något som avtar ju äldre,(och klokare?) man blir.För 15 år sedan var jag mer eller mindre ett monster i mina tankar om andra.Dömde snabbt ut totalt okända människor efter hur dom klädde sig,gick,vilken frisyr dom hade mm mm.Ju äldre och mer erfaren jag blev kunde jag plötsligt se bakom "fasaden" och lärde mig att alla är vi fantastiskt olika.Alla har vi våra egna små kamper att utkämpa mm och vem är jag att döma andra?? Idag,om jag känner att en negativ tanke börjar ta form om jag ser någon "udda" så ger jag mig själv en mental smäll på truten:-). Kram Millan